Känslor

Jag har varit full av känslor denna helg. Vemod, ilska, sorg, irritation men även glädje.

Jag känner så mycket för så många! Och ibland när bägaren rinner över och man inte orkar hålla inne allt längre så kommer allt fram! Allt hat all kärlek all besvikelse och framför allt all orättvisa.

När allt slår över och man känner sig instängd i ett hörn och man kan inte ta sig ut... Ja, vad gör man då? Jag blir desperat då. Jag börjar leta och sortera mina tankar. -"Kanske klarar jag 1 timmes jobb om dagen???" När jag inte ens hunnit tänka klart tanken så bryter jag ihop. Jag är i ett sådant extremt behov av pengar men vet inte vad jag ska ta mig till! Uppgiven!
Vad gör man? Försäkringskassan vill inte hjälpa mig... jag har sökt fonder som jag får avslag på, trots att mitt skattebevis visade 0kr i inkomst förra året. (kriteriet var "minskad inkomst" för att få rätt till fonden.)
Jag får ingen hjälp från socialen då Marcus har jobb... Helt sjukt hur han får kämpa för att orka. Jag märker dock att han närmar sig den kända väggen och då är vi körda...

Ibland tänker jag att -"Ne, nu jävlar måste jag hjälpa till att få in pengar!" och så tänker jag "hmm... hur kan jag på ett sätt som inte får mig att braka ihop kunna tjäna lite pengar?" Men jag söker förgäves efter de svaren då jag inte är bra på nåt. Jo, jag är en jävel på att sjunga, men det kan man inte tjäna pengar på när man har scenskräck. Livets ironi...

Fan att just jag skulle bli sjuk! 14år nu! Usch och fy!

Sorry för ett alldeles för ärligt inlägg!<3 nbsp="" p="">